Inlärd hjälplöshet

Dela gärna

 

Zambi eller Zambarici som han egentligen heter, är en av de fyra hundar som bor hos mig. Namnet betyder ”den leende hund” på rumänska , för Zambi kommer nämligen ursprungligen från Rumänien. Jag hämtade Zambi i Rumänien och hälsade på hans rescuer och fick se hennes skyddsboende. Zambi boddde på hennes skyddsboende i egen hundgård. Han var (och är) en glad kille, men kändes lite sorgsen. Den första tiden i Sverige sov han knapp och ifall han gjorde var det inte mer än han öppnade sina ögon och scannade snabbt in sin omgivning, som en nervös mus som tror att katten kommer. Han verkade stressad inombords och känslig. Detta var för 6 år sedan och mycket hänt sen dess. Båda med mig och Zambi. Vi har utvecklad oss båda individuellt och som en symbios.

Zambi har det man kallar ”inlärd hjälplöshet”. I hans fall kommer inlärd hjälplöshet till sitt uttryck i vissa situationer tex:
– Han låter andra ta maten tex när de andra hundar kommer nära matskålen
– ofta måste han uppmuntras till att gå förbi oss på promenad.
– Han bjuder inte på beteenden eller egna initiativ, vilket försvårar inlärning och livet generellt
– Han vikar undan och låter dem andra hundar tar sin sovplats.

Inlärd hjälplöshet är ett psykologiskt tillstånd av ett resultat om att förlora kontrollen av vad som händer och sker. När ett individ upplever ett trauma, gång på gång, som den inte kan kontrollera, försvagas motivationen att handla inför ett efterföljande trauma eller situation. Man bryts helt enkelt ned – psykologisk. Inlärd hjälplöshet kan generaliseras, det vill säga att man som individ tror att man inte kan påverka nånting i livet eller det kan enbart komma till uttryck i vissa situationer.

Orsaken bakom inlärd hjälplöshet kan vara : Auktoritär träning, flooding, smärta, förbud, misshandling, uppbunden och instängdhet. Men varför har Zambi inlärd Hjälplöshet? Handen på hjärtat – jag vet inte den exakt orsaken, men jag vet att något (misshandling ?) har hänt honom före jag adopterade honom. När han kom hit, var han jätte rädd för fötter, han ville inte ”kramas”, han var som individ ”gör vad du vill, jag kan ändå inte påverka” och han giller absolut inte berusade människor.

Vad jag har gjort för at hjälpa Zambi kan jag nämna bland annat
– att lyfta honom som individ i sin hundflock. Jag har verkligen lagt krut på att han känner att han har lika värde som alla andra hundar i hemmet.
– Han har helt sin egen matplats utan störning.
– Jag ser till att han alltid ha succés i klickerträningen, det vill säga att i början hade jag inga kriterier för träningen utan jag ”körde på”. I dagsläget kör vi med pyttesmå kriterier, men Zambi har blivit duktig och kan idag erbjuda fler beteende än i början
– för att uppnå inre balans och reducera hans stressproduktion, gav jag honom Max Relax som kosttilskott.
– Undvika triggers som Zambi blir stressad av.
– Inte kräva kram, utan puss och smek få räcka och Zambi är nöjd.

Som sagt – nu har det gått 6 år sedan Zambi kom till mig och vi har gjort en lång resa ihop, men det var först för ca 2 år sedan jag kom till att tänka på diagnosen, Inlärd hjälplöshet och att jag aktivt tränade/hjälp Zambi i och omkring hans tillstånd utifrån detta perspektiv. Jag har redan skrivit om vilka ”verktyg” jag bland annat har använd för att hjälpa Zambi – men såklart få man lägga till kärlek och uppmuntring som ”ja visst detta fixar du ”. Han vågar nu – oftare och oftare – att titta ut av sin hjälplösa skal och titta nyfiken på mig : ” vad ska vi hitta på nu ? ” eller komma fram och ”kräva” sin rätt. Min lycka och motivation är att se honom lycklig och fri av sitt tillstånd på en och samma gång, när han blir som ”alla de andra” – en hund som omfamnar livet utan att tveka.

 

frågor ? hundlyftet@outlook.com eller Tel. 076 104 11 20

Referenser:
Seligman Martin, Inlärd hjälplöshet
Hallgren , Anders Hunden i våra hjärtan och i vårt samhälle
Hallgren, Anders , Drivkraft och motivation.
Zambirici , en hund som inspirerar mig i vår gemensamma vardag sedan länge.

Dela gärna